Hur man talar och förstår Urdu

Urdu är Pakistans första officiella språk. Det är ömsesidigt förståeligt med hindi och är lingua franca av det hinduistiska subkontinenten (Indien, Pakistan och Bangladesh). Urdu härstammar från sanskrit med starka arabiska och persiska influenser.

Beräknat antal Urdu-talare: Modersmål: 240 miljoner (1991-1997) [1] Andra språk: 165 miljoner (1999) [2] Totalt: 490 miljoner (2006) [3] http://en.wikipedia.org/wiki/Hindustani_language)

steg

Försök att förstå strukturen som är gemensam för alla Urdu-meningarna: SUBJECT, OBJECT, VERB (på italienska använder vi SUBJECT, VERB, COMPLEMENT). Därför på italienska säger vi "John [ämne] ser [verb] Tommaso [komplement]", ordningen i Urdu meningar är "John [ämne] Thomas [komplement] ser [verb]".

Lär dig de viktigaste singular pronomen i Urdu.

Me / I: Meiney- någonsin- Mere

du: Tum- Tumhae- Tumharae- Tumnae- Tumsae

Han / hon / den / det: Vo- Usnae- Uskee

Lär dig de viktigaste flertalet pronomen i Urdu. Var och en av de ovannämnda pronomen har respektive pluralform, som används när man hänvisar till flera personer, eller som en form av respekt, eller helt enkelt att vara mer formell:

vi: Hum- Humarae- Humsae- Humsab

du: AAP- Aapsabh- AapSabhee

De / dem: Vo- Unhee- Inhee- Unko

Lär dig att konjugera verbet "vara" i urdu:

är: Hona (Oändlighet)

Jag är: Mein hoon

Du är: Tum jag

Han / hon / det / det är: Vo du

Sammanfattningsvis "Mein hoon" medel "Jag är" eftersom "mein" medel "jag" och det är ämnet, "hoon" medel "de är" och det är verbet, och meningen struktur i Urdu är Ämne, Komplement (ingen i detta fall), Verb.

Vi är: Hum hain

Du är: Aap hain

De / de är: Vo hain

Till skillnad från italienska följer plurals samma konjugation.

Alla infinitiva slutar med "na" (T.ex.. "Hona", "vara", e "Dekhna" , "se"). För regelbundna verb, som Dekhna (men inte), finns det en enkel regel för att kombinera dem med nutiden. Det vill säga att ta bort "na" och lägg till följande suffixer. Observera att de understrukna stavelserna i de tre första fallen endast används om ämnet i meningen är maskulin (t.ex. "John"). Om ämnet är feminint (t.ex. "Giovanna") då dessa stavelser ersätts av "den".

Jag (Mein): ttill

Du (Tum): toch

Han / hon / det (Vo): ttill

Vi (Hum): tain

Du (AAP): tain

De (Vo): tain

Till exempel är verben Dekhna (se) konjugerad för mig (som är mannen) som "Dekhta" och för dig (vem är en kvinna) som "Dekhti".

Verbet "vara" ("Hona") är det viktigaste eftersom det är vanligt att skapa presenten. På italienska säger vi "Jag ser"i Urdu skulle översättningen vara "Jag ser". I Urdu, säg "Jag ser" Det är som att säga "Jag är, och jag ser". Utan att lägga till det sex som du ser, skulle verbet inte vara i nuvarande form. Alltså:

"jag [Kvinna] jag ser": "Mein dekhti hoon"

"Han ser": "Vo dekhta du har"

Du kommer ihåg det "mein" det är "jag", "hoon" det är "de är" och "dekhti" det är verbet "se" ("Dekhna") när rapporteras till "jag" hona.

När pronomen används som komplement, ändras de något. När namnen används som tillbehör läggs den till "ko", ex. "John" Det är okej som ämne, men "John Ko" det är ett komplement.

Jag (Mein): Mujhe

Du (Tum): Tumhe

Han / hon (Vo): Usse

Vi (Hum): Humhe

Du (AAP): Aapko

De (Vo): Unhe

Lär dig att konstruera en mening med ett komplement. Att säga "Jag ser Giovanni" I Urdu säger vi något "Jag ser John är jag" - "Jag är [Detta] och jag ser Giovanni".

"Jag ser Giovanni": Mein Giovanni ko dekhta hoon

"Giovanna ser Giovanni": Giovanna Giovanni ko dekhti hai

analysera: "Giovanna [ämne] Giovanni ko [objekt] dekhti [se feminin] du har [närvarande] "det är"]"

"Jag ser dig": Mein tumhe dekhta hoon

"du [Kvinna] se oss": Tum humhe dekhti ho

"De ser Giovanna": Vo Giovanna ko dekhtain hain

lektioner

Lektion 1

Bildandet av den bekräftande meningen.

De bekräftande meningarna är de som uttrycker

uttalande.

Vi lär oss några ord: nyckelord för lektion 1.

One: eak

två: göra

tre: ti`n

Sheet: ka`g_haz-dog: kuta `

Pen: qalam-apa: bandar

bok: kita`b

Detta / a: yeh

Vad / a: woh

du: har ~ y

De är: han ~ e (n)

Verb vara (jag är / är / är, är, är), närvarande:

Eak gör ti`n. En två tre.

Ja, du har det. Detta är (a) bok.

Ja, jag har kita`b ha. Detta är en bok.

Ja, jag har det. Detta är (a) ark.

Ja, jag har det. Detta är ett blad.

Yeh qalam ha ~ ye. Detta är (en) penna.

Yeh eak qalam ha ~ ye. Det här är en penna.

Jag har kita`b ha. Det är en bok.

Jag har det, jag har det. Det är ett ark.

Ja, du har det. Detta är (a) apa.

Woh kuta `ha ~ ye. Det är (a) hund.

Lektion 2

Strukturen av meningar / syntax

eak, do, ti`n, ka`g_haz, ku-t-a, qalam, bandar, kita`b, yeh, ha, ha ~ och (n)

Vi lär oss några ord: nyckelord för lektion 2.

fyra: C_ha`r Seven Seven Ten Das

fem: Pa`nc_h Otto A`t ^ h

Är du: C_heh Nove Naw

Hälsningar och uttryck

Hej hejdå Hej (används för att svara på telefonen eller

att hälsa informellt)

A`da`b Arz ha ~ ye./ A`da`b. / Sala`m. / Namaste.

/ Namas_hka`r./ Hej / Assalam-o-alaikum

/ ra`m - Ra`m

Hur mår du: A`p kaise ha ~ e (n)

Jag mår bra Ac_ha hu (n)

adjö: K_huda-ha`fiz

Goodnight: S_hab-be-k_hair

God dag: A`p ka din ac_ha guzre

Thanks: S_hukriya

Vänligen: A`p ki meherba`ni

Välkommen: K_hus_h a`di`d

Vad heter du?: A`p ka na`m ki ~ ya ha-ey

Jag heter azad Mer namn Aza`d ha ~ ye

Lektion 3

1
Formatering av frågeformuläret.
De förhörande meningarna är de där en fråga uppstår.
2
Vi lär oss några ord: nyckelord för lektion 3.
En: eak
Två: gör
Tre: ti`n
Sheet: ka`g_haz-dog: kuta `
Pen qalam-apa: bandar
Bok: kita`b
Detta / a: yeh
Den en / a: woh
Det är: ha ~ ye
Vi är, du är, jag är: ha ~ och (n)
Kja yeh eak (gör, tonåring ...) har ~ ye. Är det här (två, tre ...)?
Kya yeh kita`b ha ~ ye. Är detta (a) bok?
Kya, jag har kita`b ha. Är det här en bok?
Kya yeh ka`g_haz ha ~ ye. Är detta (a) ark?
Kya yeh eak ka`g_haz ha ~ ye. Är detta ett blad?
Kya yeh qalam ha ~ ye. Är detta (en) penna?
Kya yeh eak qalam ha ~ ye. Är det här en penna?
Kya woh eak kita`b ha ~ ye. Är det en bok?
Kya woh eak ka`g_haz ha ~ ye. Är det ett blad?
Kya yeh Bandar ha. Är det (a) apa?
Kya woh kuta `ha ~ ye. Är det (a) hund?

Lektion 4

1
Satsbildning: absolut nödvändiga fraser.
De absolut nödvändiga fraserna är de som uttrycker ett kommando eller ett förslag.
Yaha`n a`o. Kom hit.
Yaha`n jaldi a`o. Kom hit snabbt.
A`j wa`pas a`o. Kom tillbaka idag.
A`j hej, jag är en. Kom tillbaka idag bara.
Wuh, jag är jaldi karo. Gör det jobbet snabbt.
Ja, det är Jaldi Karo. Gör det här snabbt.
A`hista mat bolo Tala inte med låg röst.
Zor se matte bolo. Tala inte högt.
A`j waha`n ja`o. Gå dit idag.
Ba`har baitho. Sitt ut.
Gå bort. Kom in.

Lektion 5

1
Satsbildning: utropsdomar.
Utropsmeningarna är de där utropstecken uttrycks, dikteras av känslor eller känslor.
Kja yeh eak (gör, tonåring ...) har ~ ye. Är det här (två, tre ...)?
Kya yeh kita`b ha ~ ye. Är detta (a) bok?
Kya, jag har kita`b ha. Är det här en bok?
Kya yeh ka`g_haz ha ~ ye. Är detta (a) ark?
Kya yeh eak ka`g_haz ha ~ ye. Är detta ett blad?
Kya yeh qalam ha ~ ye. Är detta (en) penna?
Kya yeh eak qalam ha ~ ye. Är det här en penna?
Kya woh eak kita`b ha ~ ye. Är det en bok?
Kya woh eak ka`g_haz ha ~ ye. Är det ett blad?
Kya yeh Bandar ha. Är detta (a) apa?
Kya woh kuta `ha ~ ye. Är det (a) hund?

tips

Sök efter nya ord och nya ordinarie verb för att tillämpa de regler som beskrivs ovan.
Notera sambandet mellan fonetik och rimar mellan ord.
Urdu är grunden för panjabi. Om du verkligen vill vara toppen av polyglots, lär du panjabi efter att ha läst urduen!
Urdu är skrivet från höger till vänster, i motsats till vad vi brukar göra (och de flesta andra språk).

källor & citat

http://en.wikipedia.org/wiki/Uddin_and_Begum_Urdu-Hindustani_Romanization ==
Syed Fasih Uddin och Quader Unissa Begum (1992). "Den moderna internationella standardbokstaven i alfabetet för URDU - (HINDUSTANI) - Det indiska språket, skript för handskriven kommunikation, ordbokshandlingar, publicerat material och datoriserad språklig kommunikation (CLC)". Chicago.

Saker du behöver

Ordbok av Urdu

Dela på sociala nätverk:

Relaterade