Hur man studerar filosofi

Filosofins studie är studien av sanningar, begrepp och principer som tillhör existens och kunskap. Du kan studera filosofi på skolan eller på universitetet, men oavsett var du studerar måste du kunna läsa, skriva och diskutera filosofiska begrepp.

Del 1

Grad i filosofi

Ta en första eller avancerad nivå. Vid universitetsstudenterna i filosofin studerar vanligtvis olika filosofiska strömmar ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv.

Du kan anmäla dig till kandidatexamen, som varar i tre år och sedan bestämmer dig för att sluta. Annars kan du fortsätta att studera genom att anmäla sig till ett tvåårigt masterprogram. Faktum är att filosofin är en mycket komplicerad disciplin, som inte är lätt att lära på kort tid.
Du kommer noga att studera filosofi "kontinental", eller de filosofiska strömmar som utvecklats framför allt på den europeiska kontinenten och filosofin "analys", baserat främst på matematisk, logisk och vetenskaplig analys.
Den etik, metafysik, kunskapsteori och estetik är ämnen vanligaste studie en examen i filosofi kurs.

Ta magisterexamen. Om du tänker fortsätta att studera filosofi, efter att ha tagit den första graden, kan du prenumerera på en specialisering / lärarexamen.

Detta är en högskoleexamen, som varar två år.

Studierna under masterprogrammet är oftast en mer djupgående undersökning jämfört med programmet för första examen.

Försök att göra en doktorkonkurrens. Att få en doktorsexamen i filosofin kan vara en något mer komplex väg, eftersom det handlar om att göra forskning om ett specifikt ämne.

Du kommer att behöva för att förbereda ett forskningsprojekt och presentera den i en tävling som består av två delar, en skriftlig och en muntlig, varefter, om du kommer att vara förbi, börjar du att genomföra studien invigdes av projektet medan du följt av en handledare.

Del 2

Studera de filosofiska verken

Läs texten flera gånger. De flesta filosofiska studenter måste läsa filosofins verk flera gånger innan de förstår innehållet fullt ut. Att gå vidare i dina studier kan du utveckla din egen studiemetod. I början måste du dock läsa texten fyra gånger.

Under första behandlingen visa innehållsförteckningen, viktiga punkter och / eller ordlista, så ta en snabb titt på de delar av texten. Flytta snabbt och läs en sida på cirka 30-60 sekunder. Betona med penna de villkor och begrepp du vill anmärka på. Det understryker också alla de små kända termerna.
I andra behandlingen, bläddra igenom texten på ett liknande sätt, men sluta leta efter alla termer eller fraser som du inte känner igen och som du inte kan förklara med kontexten. Ditt mål är fortfarande inriktat på att identifiera nyckelord och begrepp. Kontrollera med penna de stycken som du tycker du förstår och markera de du inte förstår med ett frågetecken eller en "x".
Under tredje behandlingen, återgå till de avsnitt som är markerade med ett frågetecken eller en "x" och läs dem mer noggrant. Om du har förstått, sätta en markering, annars om du inte förstår meningen, markera den med ett andra frågetecken eller en annan "x".
Under den fjärde behandlingen läser du snabbt texten för att påminna dig om huvudmålet och huvudämnena. Om du studerar för en lektion, identifiera de markerade stegen där du hade svårt, så du kan ställa frågor om kursen.

Läs så mycket som möjligt. Det enda sättet att bli bekant med filosofin är att fördjupa sig i filosofiska verk. Om du inte läser det kan du inte tala eller skriva med det språk som kännetecknar denna studie.

När du studerar filosofi vid universitetet bör du alltid läsa de arbeten som tilldelas under kursen. Att lyssna på de tolkningar som rapporterats av professorn eller andra studenter kommer inte att ersätta dem. Det är nödvändigt att undersöka och hantera begreppen ensam, istället för att tänka att det kommer att vara lika användbart att utnyttja andras arbete.

Att hitta läsningar på egen hand är också användbar. När du har blivit bekant med de olika sektorer där filosofin avgrenar sig, kan du gradvis börja välja dina läsningar på alla ämnen av intresse.

Tänk på arbetets sammanhang. Alla filosofins verk har skrivits inom ramen för ett givet historiskt och kulturellt sammanhang. Även om de flesta av filosofins mästerverk erbjuder sanning och resonemang som fortfarande kan användas idag, kan var och en av dem också presentera kulturella företeelser som ska beaktas.

Tänk på vem som skrev arbetet, när det publicerades, var det publicerades, till de ursprungliga mottagarna och syftet med den avhandlingen som ursprungligen utvecklades. Fråga dig också hur det mottogs då och hur det uppfattas idag.

Bestäm avhandlingarna. Några avhandlingar är tydliga och uttryckliga, men många andra är inte. Därför måste du överväga de viktigaste stegen och koncepten, som du noterade under första och andra behandlingen, för att förstå huvudidén som filosofen försöker argumentera.

En avhandling kan vara positiv eller negativ, det vill säga det kan acceptera en viss filosofisk idé eller avvisa den. Först identifiera idén och utnyttja sedan de steg som framhävs av författaren om denna idé för att förstå om avhandlingen är positiv eller negativ.

Sök efter argument. De stödjande argumenten utgör författarens filosofiska struktur. För att rekonstruera avhandlingen bör du redan känna till någon, men det är bättre att sikta igenom nyckelkoncepten i arbetet för att identifiera de argument som du kanske har förlorat så småningom.

Filosofer använder vanligtvis logisk argumentation för att stödja sin avhandling, presentera och använda begrepp och tankemodeller på ett tydligt sätt för att stödja hela sin filosofiska struktur.

Utvärdera varje argument. Inte alla argument som presenteras kommer att vara giltiga. Fråga giltigheten av ett argument, utvärdera lokaler och slutsatser som den bygger på.

Identifiera lokalerna och fråga dig själv om de är sanna som författaren hävdar. Försök att göra ett mot-exempel att du bevisar att uttalandet är fel.

Om lokalerna är sanna, fråga dig själv om de avledningar som är beroende av sådana lokaler är lika korrekta. Applicera resonemangsmodellen i ett annat fall och se om det stöder. Om de inte förblir giltiga, kommer argumentet inte heller att vara giltigt.

Utvärdera argumenten som helhet. Efter att ha granskat alla lokaler och de avledningar som hör till en avhandling, är det nödvändigt att utvärdera om det slutliga konceptet är förnuftigt och objektivt.

Om alla lokaler och slutsatser är korrekta och du inte kan tänka på något logiskt argument för att motsätta sig huvudprojektet, är det nödvändigt att formellt acceptera slutsatserna, även om du fortfarande inte tror på dem personligen.

Om någon av lokalerna eller slutsatserna presenterar några fel kan du dock avslå slutsatserna.

Del 3

Att göra forskning och skriva inom filosofins omfattning

Förstå syftet. Allt du skriver har ett syfte. Om du behöver skriva ett termidokument i slutet av en kurs får du tilldelas ett ämne för analys. Om så inte är fallet är det dock nödvändigt att identifiera ett ämne eller koncept att undersöka innan man börjar skriva.

Se till att du har ett tydligt svar på din huvudfråga. Detta svar kommer att bli din avhandling.
Kanske måste du dela din huvudfråga i flera punkter, var och en som behöver ett svar. När du plottar ovanstående punkter börjar strukturen på ditt termopapper ta form.

Ställ och stöd din avhandling. Som redan nämnts kommer avhandlingen att bero på svaret du kommer att utveckla enligt huvudfrågan. Det måste dock vara mer än bara en deklaration. Du kommer att behöva visa vägen för resonemang som leder till henne.

Studera alla aspekter av ett problem. Förutse motargumenten som motsätter sig alla tankegångar. I uppsatsen uppmärksammar han dessa motargument och förklarar varför dessa invändningar inte är giltiga eller exakta.

Ta bara en liten del av ditt arbete för att ta itu med dessa invändningar. Huvuddelen av uppsatsen måste inriktas främst på att förklara koncepten.

Organisera begreppen. Innan du skriver, ska du ordna de begrepp du vill använda. Du kan göra detta genom att använda någon ordbehandlingsteknik, även om diagram och diagram är bland de mest användbara verktygen.

Sätt din uppsats längst upp i diagrammet eller diagrammet. Varje huvudämne ska placeras i en kartruta eller i schemainmatningen. Sekundärlådorna eller undertexterna måste visa de punkter som vidareutvecklar huvudämnena, dvs dina lokaler och slutsatser.

Skriv klart. Du bör använda ett kortfattat och konkret språk och skriva i en aktiv röst.

Undvik de värdelösa och förbjudna uttryck som har det enda syftet att imponera och koncentrera uteslutande för att illustrera det viktigaste innehållet.

Eliminera onödiga steg. Irrelevanta och repetitiva steg bör elimineras.

Definiera nyckelord och använd dem under hela termen.

Granska ditt arbete. Efter att du har skrivit det första utkastet, gå tillbaka och kolla redogörelsen och stilen som skrivits.

Svaga ämnen måste stärkas eller elimineras.

Grammatiska fel, oorganiserade tankar och kaotiska stycken kommer att skrivas om.

Del 4

Starta en filosofisk diskurs

Gör dig redo. Kanske är det inte möjligt att förbereda en filosofisk konversation i förväg. Emellertid planeras de filosofiska diskussioner som äger rum under studierna i förväg.

Granska de texter som tilldelats för diskussion och dra dina slutsatser utifrån en giltig resonemang.
Om diskussionen inte har planerats, granska de sammanhängande koncepten kort innan du går aktivt in i diskussionen.

Var respektfull, men förvänta dig en konfliktsituation. En filosofisk dialog skulle inte vara väldigt intressant om alla hade samma idéer. Därför är det normalt att meningsskiljaktigheter uppstår, men i alla fall bör man behålla respekten för andra och deras idéer, även när man försöker bevisa att de har fel.

Visa respekt genom att lyssna noga och försöka se invändningar som giltiga idéer.

När en konversation väcker en viktig fråga, kommer utbytet av idéer sannolikt att bli mer uppvärmda och leda till en visionskonflikt. Du bör dock försöka avsluta konversationen på en positiv och respektfull anteckning.

Ge kvalitet insikter. Om du inte har en stark åsikt eller omfattande kunskap om diskussionsämnet, lyssna istället för att tala. Att prata ensam räcker inte. Om det du säger inte visar sig vara mycket giltigt, kommer ditt bidrag inte att främja någon dialog.

Tvärtom, om du har ett starkt argument att avslöja, dela det. Stoppa inte andra att tala, men presentera dina idéer och argument.